Ny dag, nya förutsättningar!!
Jag hoppas på en bättre dag än igår. Dock går jag mest å väntar ut dagarna.. Å hur jäkla bra är det att vänta ut livet? Jag längtar inte efter något jag har inget jag ser framemot. Utan jag bara väntar ut tiden?!?
Hur tragiskt låter inte det?
Varför är ett förhållande så viktigt för mig?
Det vet jag faktiskt inte.. Jag vill nog bara ha någon att dela dagen med. Någon att längta efter! Någon att ligga å mysa och se film med på kvällarna! Jag hatar att vara ensam!
Trodde dock först när vi gjorde slut att jag skulle tycka det var underbart att vara själv.. Men ack så fel jag kunde ha! Utan jag trivs inte alls!!
Jag har min dotter och det betyder fruktansvärt mkt att ha henne..
Gu vad jag tycker livet är trist just nu!
Jag älskar att se min dotter utvecklas!! Hon är mitt liv!!
Men jag saknar någon!
Kanske bara att jag saknar att inte ha en god vän!! När vi separera miste jag inte bara min pojkvän å sambo utan min bästa vän! Han var min bästa vän! Vem ringer jag nu när jag mår så här?
Jo jag kan ringa nån vän! Men säger jag sanningen? Nej det gör jag inte! Jag vill inte störa någon. Jag vill vara den glada vanliga tjejen. Inte den som mår dåligt..
Hoja nu vart det så här tragiskt inlägg igen.. Sorry!
Får se om det blir bättre sen!!